Torsdag, en jobbig morgon
Torsdag och fredag ser alltid likadan ut. Känslan att stiga upp är otroligt jobbig.
Jag vill inte, men jag känner att jag måste. Redan när klockan ringer kommer känslan. Kollar på klockan och den är 0520. Inte än, lite till bara. Somnar om och klockan ringer nio minuter senare. Även denna gång känner jag att jag inte har någon som helst lust att gå upp. Sätter klockan på Zoom och ligger och kollar upp i taket som tidigt som jag ligger och gosar med Doris. Samtidigt hör jag att det är någon mer som är uppe. Det är pappa. Han kommer in i mitt rum och frågar om jag är vaken. "Ja", svarara jag. Nu känner jag att jag bara måste gå upp. Försöker ta på mig kläderna men det är svårt. Kommer knappt upp ur sängen. Doris vill bara leka. Varför just nu? Det är ju bara morgon ännu. Denna lilla filurhund. Jag bara älskar dig! Till sist blir det till att putta ner henne ur sängen. Och efter några få sekunder har jag kläderna på mig. Då återstår det bara att komma ut med.
När hästen är ute och jag är på väg hem släpper jag Doris fri. Hon springer ut på isen som är där vi går. Hon springer upp emot skogen och tror vi ska åt det hållet. Inte denna gången. Jag fortsätter att gå framåt och Doris kommer springande efter mig. Hon hoppar, tänker inte på att det är is där vi går, och landar på isen men lägger sig ner likafort. Hon glider med snabb fart ner mot diket. Men hinner precis att stanna innan hon når diket. Man kan jämföra henne med Bambi på hal is. Fast i detta fallet, Doris på hal is.
Lite uppdatering från min sida. Återkommer men när?
Over and out!
Johanna
Jag vill inte, men jag känner att jag måste. Redan när klockan ringer kommer känslan. Kollar på klockan och den är 0520. Inte än, lite till bara. Somnar om och klockan ringer nio minuter senare. Även denna gång känner jag att jag inte har någon som helst lust att gå upp. Sätter klockan på Zoom och ligger och kollar upp i taket som tidigt som jag ligger och gosar med Doris. Samtidigt hör jag att det är någon mer som är uppe. Det är pappa. Han kommer in i mitt rum och frågar om jag är vaken. "Ja", svarara jag. Nu känner jag att jag bara måste gå upp. Försöker ta på mig kläderna men det är svårt. Kommer knappt upp ur sängen. Doris vill bara leka. Varför just nu? Det är ju bara morgon ännu. Denna lilla filurhund. Jag bara älskar dig! Till sist blir det till att putta ner henne ur sängen. Och efter några få sekunder har jag kläderna på mig. Då återstår det bara att komma ut med.
När hästen är ute och jag är på väg hem släpper jag Doris fri. Hon springer ut på isen som är där vi går. Hon springer upp emot skogen och tror vi ska åt det hållet. Inte denna gången. Jag fortsätter att gå framåt och Doris kommer springande efter mig. Hon hoppar, tänker inte på att det är is där vi går, och landar på isen men lägger sig ner likafort. Hon glider med snabb fart ner mot diket. Men hinner precis att stanna innan hon når diket. Man kan jämföra henne med Bambi på hal is. Fast i detta fallet, Doris på hal is.
Lite uppdatering från min sida. Återkommer men när?
Over and out!
Johanna
Kommentarer
Trackback
